Godmorgon allihopa! :)
Inatt har jag kunnat sovit lite bättre ialla fall. Somnade runt två trots att jag gick och la mig vid 12. Sen vaknade jag 11. Jag & mamma gick på en långpromenad direkt på morgonen, och nu är jag lika trött som jag var igår kväll när jag skulle sova!

Helt sjukt vad man inte orkar mycket nu i slutet.
Plus att jag ofta drömmer mycket om att bebisen i magen ska dö. Jag har alltid varit orolig för det och gått och tänkt mycket på de. Är det någon som är lika som mig?
Kommer ihåg innan ultraljudet, jag var jätte rädd för att bebisen skulle vara död trots att jag hade känt den sparka samma dag!
3 dagar efter rutinultraljudet så tyckte inte jag att jag kände några sparkar. Så då blev det ytterligare ett ultraljud, dock ett vaginalt.
Men allt var ju bra så klart, men varför är man så himla orolig?
Jag brukar vakna med ren panik och buffa på magen tills den vaknar.
Jag kommer säkert bli en sån mamma som springer upp flera gånger varje natt sen för att se om bebisen andas.

I vilket fall så ska jag faktiskt ta och platta håret nu. Sen dammsuga om jag orkar. :) Sen tror jag att vi ska iväg och handla lite.
Jag kommer som sagt ut med bilder på mitt hår senare :)