Nu börjar det närma sig, faktiskt.
Men plötsligt känns 10 dagar som 10 år, men det är väl så det ska vara.
Jag som tyckte jag hade kommit långt i graviditeten i vecka 35 typ. Det har man ju iofs, men sen flyttar jag alltid några steg och tycker att man har kommit långt om man har gått 38 fulla veckor.
Jag har nu gått 38+4. Snart går jag in i vecka 40. Det känns lite overkligt.

Jag hade föreställt mig att i dom här veckorna så kan man inte göra någonting, man har ont överallt, man kan inte sova alls och man har halsbränna jämt. Ja, ni förstår säkert. Men jag har inte alls upplevt slutet på graviditeten så. Jag sover för det mesta bra på nätterna, har halsbränna någon gång i veckan. Ont har jag, men jag står ut!
Det ända som jag upplever som jobbigt nu är att det är så fruktansvärt svårt att andas!

Jag som sa i något tidigare inlägg att bebisen somnar vid 22 på kvällen, haha! Nu är det verkligen full rulle. Den sparkar så mycket så jag till och med mår illa. Kanske är för att den kommer åt tarmar osv.

Vad tror ni att det blir, flicka eller pojke? Själv tror jag ingenting!