Haha, eller godmorgon.
Jag vaknade faktiskt klockan 2.
Skickade iväg killarna vid halv 11, sen sov jag till 2. Det behövdes verkligen! Och till min stora förvåning så är jag inte ens trött nu. Det är lite konstigt, jag borde vara det. Men det kanske kommer lite senare antar jag :)
Jag har ialla fall storstädat min brors lägenhet, bäddad säng, dammat av det mesta, gjort rent allt inne på toan, gått ut med soporna, dammsugit, skurat golven och små fixat lite. Det tog 2 timmar!
Ska dit lite senare och boka tvätttid åt han också, men först så ska jag käka middag och sånt hemma.
Ikväll blir det nog film med Josefin och Mikkis :) Om inte jag är alltför trött senare då.

Vi får se vad som händer imorgon, kanske tar en sväng ner på staden med min kära mamma om hon vill.
Jaja, nu ska jag gå och göra i ordning glass, maränger, colasås och strössel till mig och lillebror :)

Ska man behöva oroa sig för sina kompisar när man är gravid och har massa annat att tänka på?
Ska man behöva oroa sig för att inte få vara med?
Jag tänker fan sluta höra av mig till folk, för det är alltid JAG som frågar om vi ska hitta på något. JÄMT! Det finns inget undantag. Hur kul är det när man försöker hitta på saker med sina "vänner" men sen frågar dom inte ens mig om jag vill göra saker?
Det handlar om att ge och ta, inte så att jag ska gå och svansa efter er. Kan ni visa mig att ni vill vara med mig också? Eller ska jag behöva göra allt? Jag är riktigt less på er nu, och då menar jag dom flesta också.
Tänk vad jag skulle bli glad om NI frågade mig om vi kunde hitta på något istället för att jag måste göra det?
Nej, det tar hårt på en, speciellt när man är gravid och hur sårbar som helst.
Ni kan ju tänka efter lite, för jag kommer inte stanna länge till hos er om det ska fortsätta.