dedär med dagis..
Igår träffade jag en mamma i lekparken när jag var ute och lekte med Wilma. Vi om in på ämnet dagis. Hon skulle gå hemma med sin dotter tills hon var 3 år. Wilma börjar dagis nu i slutet av augusti, då är hon 1 år och 5 månader. Jag tycker hon är alldeles förliten egentligen. Fick jag välja så skulle jag gå hemma med henne tills hon var ja, ungefär 3 år. När hon förstår mer och blivit lite större. Hon är fortfarande liten...
Alla har ju såklart olika åsikter, många har inget val heller. Utan måste tillbaka till jobbet osv. Jag börjar skolan, jag kommer endast gå måndag,tisdag och onsdag. Korta dagar eftersom jag redan läst in denna hösttermin en gång. Så Wilma kommer inte börja dagis på "heltid" förrän hon är ca 2 år. Det känns så skönt, kommer ha henne så mycket jag bara kan.
Kommer säkert bli en jobbig tid, jag som går hemma med Wilma hela tiden. Jag är med henne dygnet runt, nu ska jag få tillbringa mycket mindre tid med henne. Känns konstigt, vet inte om jag vill.. men måste ju igenom skolan så.
Jag tror jag förstår hur du känner. Jag ville ju också vara hemma länge med Ebba men jag klarade bara av ett halvår för sen blev jag så deppig över det här med skolan. Jag hade tagit ett studieuppehåll på 1 år men det gick inte för mig just då.
Ebba börjar på dagis i mitten av Augusti, och det är verkligen hela dagarna och det känns jobbigt, men jag tror att hon kommer trivas med alla barn. Och umgås får vi göra en stund varje kväll och på helger och så, då känner jag att jag inte vill vara barnledig - men det vet man ju inte nu men ändå.
